georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna.
Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv
Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre.
Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter.
1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt.
Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv. Related Paintings of georg von rosen :. | Eric XIV, King of Sweden | The Sphinx | The Explorer A.E. Nordenskiold | The Explorer A.E. Nordenskiold | The Prodigal Son | Related Artists: Prince, Jean-Baptiste leFrench Painter, 1734-1781
was an important French etcher and painter. Le Prince first studied painting techniques in his native Metz. He then travelled to Paris around 1750 and became a leading student of the great painter, Francois Boucher (1703-1770). Le Prince's early paintings in both theme and style are comparable to his master's rococo techniques. In 1758 Le Prince journeyed to Russia to work for Catherine the Great at the Imperial Palace, St. Petersburg. He remained in Russia for five years and also travelled extensively throughout Finland, Lithuania and even Siberia. When Le Prince returned to Paris in December, 1763, he brought with him an extensive collection of drawings which he employed as the basis for a number of fine paintings and etchings. J. B. Le Prince was elected a full member of the Academie de peinture et de sculpture in 1765. Le Prince's graphic art of Russia and its peoples is significant in that he based his compositions entirely upon his own designs, lending a much more realistic portrayal to his views than other eighteenth century contemporaries. He is also credited with being the first artist (in 1768) to introduce aquatint into his etched and engraved plates. He may even have been the inventor of aquatint, the tonal graphic art that would later be so skillfully used by such masters as Goya, Dimitri LevitzkyUkrain portrait painter , 1735-1822 CRESPI, Giovanni BattistaItalian Baroque Era/Mannerist Painter, ca.1575-1633
|
|
|